Har du någonsin varit med om en känsla som gräver upp alla gamla minnen. En känsla som säger att du ska ta till vara på dina upplevelser och leva upp till dagen ?
En känsla som får dig att ställa frågan "vad hände?". En känsla som får dig att gråta av sorgen att du aldrig kommer att uppleva något liknande igen, men som ändå får dig att skratta av lyckan att du fick uppleva det i huvud tagen ? Känslan som har gjort att när du nu återblickar tillbaka får dig att inse att du inte skulle vara samma person om du inte kände såhär ?

Har du någonsin varit med om saknaden ?